Vård- och omsorgspersonal

Yrkesinformation

Undersköterska är Sveriges vanligaste yrke. Där majoriteten av de yrkesverksamma arbetar på vård- och omsorgsboenden, inom hemtjänsten eller hemsjukvården

I Sverige ökar befolkningen och vi blir allt äldre vilket leder till att vård och omsorgsverksamheter alltid kommer att behöva rekrytera ny personal. Enligt Sveriges kommuner och regioner kommer det att behövas rekryteras ca 14 000 undersköterskor årligen.

Idag är vården och omsorgen kvalificerad och i beroende av kompetent personal inom alla verksamheter, både inom akutsjukvården, äldreomsorg och funktionsvariationsområdet. Sjuksköterskor och läkare har legitimation för sina yrken. Däremot har titlarna för undersköterskor, mentalskötare, stödassistenter och vårdbiträden inte varit reglerade.

Från den 1 juli 2023 kommer titeln Undersköterska regleras. Det innebär att för att ta en anställning som undersköterska kommer det att krävas en undersköterskeutbildning.

Undersköterskeutbildningen sker idag inom gymnasieskolan,  vuxenutbildning eller folkhögskola.

Att vårda är ett socialt yrke där det finns ett stort behov av kommunikation och förutom kunskap från vård- och omsorgsutbildning, krävs goda kunskaper i det svenska språket

Sverige är ett mångkulturellt land, vilket även speglar yrkesverksam personal som arbetar inom vård- och omsorg. Med deras kunskap om andra kulturer och flerspråkighet, är de en stor tillgång

Skyddad yrkestitel

Från 1 juli 2023 kommer undersköterska bli en skyddad titel. Det innebär att för att få en anställning som undersköterska krävs godkända betyg i kurser i vård och omsorgsprogrammet samt svenska och samhällskunskap.

Den som den 1 juli 2023 redan har en tillsvidareanställning som undersköterska kommer att få behålla sin titel under en övergångsperiod på 10 år. Under denna period har personen möjlighet att ansöka om bevis att fortsätta använda titeln. Bevis ska ansökas från Socialstyrelsen

För att få titeln Undersköterska krävs godkända betyg från det reviderade Vård- och omsorgsprogrammet som startade hösten 2021, och minst yrkespaket undersköterska. Det innebär 1350 poäng i yrkeskurser samt svenska/svenska som andra språk 1 och samhällskunskap 1.

För personer som har en äldre undersköterskeutbildning krävs minst 1350 poäng från det äldre vård-och omsorgsprogrammet.

Fram tills före 1 juli 2023 finns inga formella krav på svenska och samhällskunskap vid anställning. Dock har flera kommuner och regioner det som krav vid anställning.

Validering

Som vuxen har du samlat på dig flera kunskaper under ditt liv. Olika utbildningar, arbetslivserfarenheter samt fritidsintressen. Allt detta ingår i en persons kunskapsbank men som inte alltid syns på formella betyg.

Inom vården finns många personer som saknar formell utbildning (betyg) men innehar många av de kunskaper som ingår i de kurser som efterfrågas för att få titeln.

Validering innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt erkännande av kunskaper och kompetens. En validering inom vård- och omsorg leder i slutet av valideringsprocessen till en formell prövning gentemot betygsskalans samtliga kunskapskrav för den/de kurser som valideras. Vilket innebär att du kan få ett formellt betyg i den eller de kurser som saknas. 

En validering sker i flera steg och den görs både teoretiskt och praktiskt. Bedömningen görs utifrån gymnasiekursernas ämnesmål, centrala innehåll och kunskapsmål.

Det görs kartläggning i två steg som kan gå över till en Valideringsplan med en bedömning. Bedömningen sker både praktiskt och teoretiskt. Praktiska moment på arbetsplatsen med valideringshandledare eller tillsammans med yrkeslärare. Den teoretiska bedömningen görs både muntligt och med skriftliga prov med en lärare.

En validering är en process som tar tid. Hur lång tid den tar beror på dina erfarenheter och förutsättningar.

validering-vo

Självskattning

Du får möjlighet att uppskatta dina kunskaper utifrån de kunskapsmål och centrala innehållet i de olika kurserna. Självskattning är inte ett bedömningsverktyg utan ett hjälpmedel att förbereda dig på vad som ska bedömas i den kommande valideringen. Det blir också en möjlighet för dig att reflektera över dina egna kunskaper och färdigheter. Självskattningen ligger till grund för den fördjupade kartläggningen.

Kartläggning

Steg 1:

En översiktlig kartläggning. Där synliggörs de kunskaper och erfarenheter du har. Både intervjuform samt insamlande av betyg samt intyg från arbetsgivare eller intyg från kurser som personen gått. Detta kan göras av en studie och yrkesvägledare alternativt lärare. Detta ska dokumenteras. Detta samtal tar ca 1-2 timmar.

Steg 2:

Fördjupad kartläggning. Detta görs av en yrkeslärare.

Inför den fördjupade kartläggningen får du göra en självskattning som utgår från kunskapsmålen samt det centrala innehållet i utbildningen.

Här ska det utmynna i din yrkeskompetens i förhållande till mål, centralt innehåll och kunskapskrav i relevanta gymnasiekurser. Hur lång tid den fördjupade kartläggningen tar beror på dina erfarenheter och förutsättningar.

Efter steg 2 i kartläggningen bestämmer den validerande läraren tillsammans med dig om man ska gå vidare med valideringen. En fortsättning av valideringen kräver att du har kunskaper och färdigheter som kan bedömas utifrån kursernas innehåll och mål. Det är också viktigt att du som validand vill fortsätta processen.

validering-vo

Valideringsplan och bedömning

Valideringsplan: Efter den fördjupade kartläggningen kan man gå över till en valideringsplan där fokus ligger på att bedöma vilka kunskaper och färdigheter som du har. Därefter går man vidare med att göra en plan för hur dessa ska prövas och bedömas. Det kan ske på arbetsplatsen med en valideringshandledare samt hos en utbildningsanordnare. I valideringsplanen ska det ingå vilka delar som ska bedömas praktiskt och teoretiskt. Det är yrkesläraren som gör planen utifrån innehållet i de olika kurser som planeras att valideras.

I den praktiska delen kommer du få visa dina kunskaper och färdigheter på en arbetsplats. Det ska inte vara din egen arbetsplats, men en som har samma eller liknade verksamhet. Här kommer du tillsammans med en valideringshandledare utföra de arbetsuppgifter som läraren kommit fram till att du ska visa upp. Läraren kommer att följa upp den praktiska delen tillsammans med dig och din handledare. Din handledare kommer även lämna in ett skriftligt underlag för den praktiska delen. Efter den praktiska delen följs av en teoretisk del. Den kan innebära uppgifter som du ska lämna in skriftligt eller muntligt under valideringsperioden. Det kan även ingå skriftligt prov på skolan.

Om du efter valideringen har uppnått samtliga kunskapskrav som ingår i en eller flera kurser via de praktiska delarna och de teoretiska proven kan du få betyg i kursen/kurserna.

Intyg/betyg

För att kunna ansöka om titeln Undersköterska krävs det godkända betyg i kurserna från vård och omsorgsprogrammet motsvarande 1350 poäng samt betyg i svenska 1 och samhällskunskap 1. Ett formellt betyg får man efter en genomgången kurs alternativt efter en prövning som i det här fallet görs i slutet av valideringsprocessen. En prövning görs utifrån en kurs centrala innehåll och kunskapskrav på en skola.

Om du inte uppnår kraven för ett formellt betyg för en hel kurs får du ett intyg som bekräftar dina kunskaper. Det gäller dock inte för ansökan för bevis till undersköterska.

Undersköterska

Kurser som ingår i yrkespaket undersköterska från och med 1 juli 2021 skolverket.se

Använd motsvarandelistan för äldre utbildningar. I Skolverkets föreskrifter finns information om när gamla kurser motsvarar nya kurser (i Gy 2011). Dessa innehåller även bestämmelser om hur betygen enligt den gamla betygsskalan ska omvandlas i de fall flera gamla kurser motsvarar en eller flera nya kurser. 

Vårdbiträde

Kurser som ingår i yrkespaket vårdbiträde från och med 1 juli 2021 Dok (skolverket.se)

Stödassistent

Stödassistent är idag den vanligaste titeln för personer som arbetar inom funktionsvariationsområdet. Inom området att arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktonsvariation är det inte reglerat vilka utbildningar som är önskvärda, men i Socialstyrelsen allmänna råd SOSFS 2014:2 rekommenderas antingen gymnasieprogrammen Vård- och omsorgsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Det nya vård- och omsorgsprogrammet ger behörighet att arbeta som stödassistent. För personer med äldre utbildningar är det önskvärt att personen bör har läst kurserna Specialpedagogik 1 och 2 och Hälsopedagogik.

I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) framgår vilka kurser från Vård- och omsorgsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet som rekommenderas för att uppnå de kompetenser som personal bör ha för att arbeta inom funktionsvariationsområdet.

Forum Carpe är en kommunsamverkan inom funktionshinderområdet i Stockholms län. De har tagit fram yrkeskrav som är önskvärda för att ha en relevant kompetens inom området.

validering-vo

Att studera som vuxen

Det är vanligt att efter en validering att du behöver komplettera din utbildning. Du kan söka via den kommunala vuxenutbildningen i din kommun alternativt att din arbetsgivare har avtal med någon utbildningsverksamhet och du kan få din utbildning där. Om din arbetsgivare inte har något avtal kan du studera via den kommunala vuxenutbildningen. Om du har en fast anställning så har du alltid rätt att söka tjänstledigt för att kunna studera. För arbetsgivaren är det också positiv att deras anställda vill kompetensutveckla sig.

Att studera som vuxen är annorlunda än att studera som ung. Det är viktigt att man väljer den studieform som passar bäst. Du kan studera antingen i klassrum eller på distans. Att studera i klassrum är oftast att föredra då du får hjälp av lärare och utvecklas tillsammans med klasskamrater. Att läsa på distans, innebär att du har huvudansvaret för dina studier. Att studera på distans kräver mycket goda kunskaper i svenska samt att du är van att arbeta digitalt. Till skillnad från ungdomsgymnasiet har du som studerande i vuxenutbildningen oftast in lektioner varje dag vilket innebär att det finns möjligheter att arbeta lite under studietiden. Studier kombinerat med heltidsarbete rekommenderas inte.

När du studerar i kommunal vuxenutbildning så har du rätt till att ansöka om bidrag och lån via CSN

För mer information, var god och kontakta oss. ​

Frågor medarbetare

Att en titel är skyddad innebär att bara vissa får använda dem i yrkesverksamhet. Den 15 juni 2021 röstade Sveriges riksdag igenom att Undersköterska ska bli en skyddad titel. Genom att reglera titeln blir det tydligt vilka kvalifikationer som krävs i yrket och samt att alla med titeln har samma kunskaper. För att få använda titeln som undersköterska krävs utbildning från gymnasieskolans nya vård och omsorgsprogrammet.

Att göra en validering innebär att du får ett papper på vad du har för kunskaper och färdigheter idag. En validering kan innebära att du får ett stärkt självförtroende genom din att dina kunskaper och erfarenheter synliggörs och dokumenteras. Det finns inga krav att göra prövningar för betyg när man startat en validering. Men genom att bli medveten om sina kunskaper kan bli motiverande at gå vidare både med prövningar och kanske utbildning.

Du måste ha flera års erfarenhet av arbete inom vård och omsorg. Det gör inget vilken verksamhet du arbetat inom. Det kan vara hemtjänst, funktionsvariationsområdet, äldreomsorg eller regional sjukvård.

Inom vissa branscher kan det gå att göra en validering på ett annat språk än svenska. Men det gäller de branscher där det inte krävs formella betyg.

Om du vill validera för att få betyg för att få den skyddade titeln undersköterska så måste valideringen och prövningen göras på svenska, eftersom det är en svensk gymnasieutbildning. För att läsa på gymnasiet krävs betyg i Svenska grundläggande, alternativt svenska som andra språk grundläggande. Du bör ha goda kunskaper i svenska så att du kan muntligt och skriftligt besvara frågor.

Eftersom arbetet är ett socialt yrke där det ingår mycket kommunikation både med patienter, vårdtagare, kollegor och anhöriga är det viktigt att ha god svenska. Däremot så är det en fördel att kunna flera språk.

Det går inte att i förhand veta hur lång tid en validering tar. Det beror på vilka förutsättningar och erfarenheter. Det kan ta allt mellan 5-20 dagar, ibland längre tid än så. 

Nej en validering ger dig en bild av vilka kunskaper och färdigheter du har idag. Men under tiden ni genomför valideringen kan du få uppgifter som du ska redogöra för muntligt och skriftligt och dessa uppgifter kan vara underlag för betyg. För att få ett fullständigt betyg måste du göra prövningar utifrån centralt kursinnehåll och kunskapskrav. Detta görs på en skola tillsammans med en lärare.

Det är inte att rekommendera att validera hela utbildningen om man inte har några vårdutbildningar sedan tidigare. En undersköterskeutbildning är ungefär 1 och ett halvt år och det ingår ca 15 olika kurser med varierat innehåll.

Det är det viktigt att du är motiverad och att du har ett mål för din validering.

Du behöver inte läsa på något, meningen är att vid valideringen upptäcka vad du kan idag. Det är bra om du samlar på dig alla dina intyg och betyg. Även mindre kurser eller utbildningar som du gjort på din fritid kan vara av intresse.